Så var det söndag igen…

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

och vi visar foton och skyltar med Åke och Christian.

Jag såg nyss förfärliga bilder på Facebook från bränderna som rasar i och runt Madrid i Spanien. Tänkte då att okay, jag längtar efter sol och värme, för vi har bara haft en kort värmebölja här på några dagar i sommar. Då var det runt +28, men efter det har vi mest haft mulet och regn, ibland blåst och annars svalt väder.

Tror att det ändå är just sådant svalt väder som många där nere i hettan nu skulle vilja ha. +19 och mulet, och vi ska få mera regn på måndag och tisdag.

Snyggt skyltat här, i Strömfors gamla bruksmiljö. Paahtimo = rosteri.

Gurkan jag lovade visa. Har små taggar och lär kallas Västeråsgurka. Den är kanske tolv centimeter hög/lång. Lär passa bäst för inläggning, så få se vad det blir.

Gick igår förbi matfestivalen som arrangeras i Karlskronabulevardens park. Den pågår också i dag till klockan 18 på kvällen, men jag har allt möjligt annat jag behöver göra i dag.

På restaurang Kapellet firade vi igår att Corazon Grande fyller 20 år i år och fadderföreningen fyller 10 år. Gruppen Kulkijat uppträdde med boliviansk musik och dans.

Otroligt vackert serverat med laxpaj och fräsch sallad.

Så här ser restaurang Kapellet i Kapellparken ut. Ibland visade sig solen en stund, bara några få droppar regn föll. Så festen kunde firas utomhus, under tak dock, på terrassen som syns bakom de vita gardinerna.

HPT har temat ”när jag var i…”

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… och då skulle jag kunna dra till med bilder från olika resor, tänkte jag. Några gick längre bort för ett par, tre år sedan, och några har jag gjort här hemmavid denna sommar.

Ale stenar och Kåseberga. Många fina minnen blev det från Nya Östis läsarresa och vackra vyer från Sveriges Österlen, 2023. Vi besökte sedan också Danmark och Tyskland.

Montenegro och Kroatien, 2024. Den här läsarresan, min sista som chefredaktör, hade varit riktigt toppen om vi inte hade varit fler som drabbades av norovirus eller maginfluensa… Tyvärr var upplevelsen för min del så pass traumatisk att den överskuggar en del av det fina jag borde minnas.

När jag var i… Strömfors bruk, sommaren 2026, tog jag många foton. Så många att det ännu finns kvar i arkivet av dem 🙂

När jag var i… grannkvarteren och besökte en av de öppna trädgårdarna första lördagen i juli, tog jag den här bilden på gården till Pitkänpöydäntalo (Huset med det långa bordet, pitkä = lång, pöytä = bord, talo = hus).

Åke är lokförare för utmaningen Hoppa på tåget. Varje vecka har sitt tema, något eller några ord som ska inspirera oss.

Dagens uppmaning: Belöna dig själv!

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Kanske det inte var bakelser tandläkaren tänkte på i första hand, men hon tyckte att jag kämpade bra och klarade mig fint i dag.

Bra att inte veta på förhand vad som väntar. Sturskt sade jag då jag lade mig i stolen att jag är inte mer rädd för nånting, det värsta är ju gjort…

Trodde jag, ja… Men denna rotbehandling var allt annat än behaglig. Med mina känsliga kräkreflexer trodde jag att jag skulle storkna och kvävas och dö… Men eftersom jag nu skriver detta vet ni att jag överlevde.

Nu skulle nån kunna slå mig på näsan och jag skulle knappt känna nåt, för en del av den åkte med på bedövningen från övre käken.

Nä. Det blev inga bakelser den här gången. Jag hade tänkt cykla till ett kafé för att äta en Affogato (kaffe med glass i samma skål)… Men eftersom jag måste vänta en dryg timme innan jag får äta nåt, så blev inte heller det av. Men jag köpte en stång med mintchokladbitar från affären, så det är belöningen senare i dag.

Första tomaten!… och en knottrig gurka

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Hurra! Första tomaten från odlingen i växthuset plockades igår. Eller där var tre stycken. Grannen fick ta två då hon skulle göra en pizza.

Jag borde ha haft en tändsticksask som klassisk måttstock intill, för det här är ingen liten körsbärstomat. Vi råkade ta en liten planta i våras, och läste inte desto mer noggrant att det bara stod TOMAT och inte KÖRSBÄRSTOMAT på krukan 🙂

Lika kul är ju det här, och egentligen äter vi hellre nu stora tomater än hundratals små. Där tycks vara över tio på kommande ännu, och blomning pågår också fortfarande så vi lär få skörda i lagom takt hela sommaren ut.

Och jag borde också ha haft trädgårdshandskarna med mig igår när jag gick för att vattna. Att plocka tomater är inga problem, men gurkplantan är lite stickig för mina känsliga fingrar. Därför blev det ingen bild på den knottriga gurkan, som AI Overview säger följande om:

En knottrig gurka är ofta en frilands- eller inläggningsgurka (t.ex. Västeråsgurka), men även vissa asiatiska eller äldre kulturarvssorter har knottrigt skal. Knottrorna är helt naturliga och påverkar varken smak eller ätkvalitet. Du behöver inte skala dem, men du kan gnugga dem lätt med en handduk om du vill ta bort eventuella små taggar.

Lovar ta bild senare!

Och igår var det dags för bokstaven I hos Klimakteriehäxan. Bilden får stå för INOMHUS hos Carita och ett av mina fönster.

Mina bidrag till trevligheternas ABC kommer här:

ISLAND Har varit där en gång och landet är magiskt!
INNOVATIV Det är vad jag vill vara och jag inspireras av andra som är innovativa.
IGELKOTTAR Såg en för några dagar sedan i trädgården, och blev så glad. De två senaste somrarna har jag inte sett en kotte, men nu verkar de ha hittat tillbaka till oss.

Nåja! En bild från utevistelsen 😂

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Detta är Affogato köpt hos Il Duo. Lokalt tillverkad artesanglass, på italienskt vis. Vaniljglass som simmar i espressokaffe. Kan det bli godare? Inte om du frågar mig.

Här satt jag ensam och belönade mig efter att jag fått ett läkarbesök gjort. Inga andra kunder vid glasskiosken just då tyvärr. Är det så att +15 grader och mulet inte är glassväder för alla? Tyckte inte alls att det var kallt.

Läkarbesöket, ja. Där hade jag också kunnat ta foton, men jag är kanske lite för diskret för att göra det ändå.
Jag behövde förnya ett recept och Joonas på Fenix läkarcentral var mycket trevlig. Kan rekommendera honom för vem som helst.

Tidigare gick jag som företagskund hos Mehiläinen, men nu kan jag inte längre gå hos min omtyckta Vesa där. Han kanske har gått i pension, vet inte. Hur som helst jobbar han ofta på andra orter och han tar bara emot företagskunder, så det blev ett byte därför.

Och så ett par bonusbilder. Bed & Bistro i Strömfors bruk och bilden härunder är från kafferosteriet och kaffebaren på samma område.

Jag har skrivit Hemestertips om bruksmiljön till Nya Östis och det ingår i tidningen imorgon, den 23 juli.

Jag vill läsa, och på det sättet resa!

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

När sommaren kom skulle ju allting plötsligt hända.
Det skulle finnas tusen och en sak att dokumentera, fotografera, skriva om.

Ändå tycker jag ofta att mitt liv är enahanda.
Det rullar på med vardagssysslor i hemmet, anhörigvård, olika arbetsuppdrag.

Sommaren betyder inte alltid resor och utflykter, nya vyer, spännande upplevelser. Sådana kan visserligen dyka upp då och då, men mest är det vardagsrutiner som fyller dagarna.

Kommer jag ut hemifrån är det närmast för vistelser i närmiljön och jag rör mig mestadels med cykel eller till fots. Så jag förflyttar mig inte särskilt långt. I sommar har jag cyklat en sträcka som med nöd och näppe skulle ta mig till Helsingfors, lite under åtta mil.

Det blåste hårda vindar över Lovisaviken igår, fastän det inte syns på bilden. +16 grader och en collegetröja med luva behövdes.

Första bilden är från Stenparken och den andra från Rosenparken. Där tillbringar jag rätt mycket tid om somrarna.

På natten föll temperaturen till +11 och nu i dag är det +13 och regn.
Så det var bara +16 i köket i morse då jag hade haft fönstren öppna. Vart tog sommarvärmen vägen?

Efter arbetspasset vid datorn filosoferar jag vidare. Det är väl ändå allt det här vardagliga vi ska vara tacksamma för.

Att vi lever i ett land som tillsvidare är skonat från krig, naturkatastrofer, olidlig hetta och bränder.

Att vi kan resa oss ur våra sängar och ta emot en ny dag, och kanske vi är i någorlunda bra form.

Att vi KAN utföra de där trista vardagssysslorna som att sköta disken, tömma tvättmaskinen och hänga kläder på tork. Att vi klarar av ett varv med dammsugaren i det vi kan kalla vårt hem.

Närmiljön. Hur många gånger har jag inte fotograferat viloplatsen i Kungsdammens trädgård? 🙂

Jag tänker… jag borde… ta nya bilder… visa vyer från Lovisa som jag inte visat…
Varför fotar jag aldrig vägen jag cyklar längs till Stenparken till exempel? För att jag inte vill hoppa av cykeln då den löper så bra på den asfalterade cykelbanan 😀

Numera reser jag nästan bara via vänners bloggar, och jag får se de mest fantastiska vyerna och platser jag inte visste fanns. Som Nimis till exempel, tänk att sådana platser finns! Kolla bilderna på Lenas blogg.

Hos Anna får jag läsa om det långsamma livet i Portugal. Trädgård, odling, resor, utflykter.

Denna kalla och regniga dag drömmer jag mig bort genom att resa runt i Blogglandia. Så BRA att internet finns och att många ännu skriver bloggar, att allt inte är TikTok, snabba klipp på Instagram, Reels eller Facebook. Jag vill LÄSA och se fina bilder!

Glad måndag, 20-07-2026

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Fina tiffanykonstverk på en vägg i ett kafé i Strömfors bruk.

Alla måndagar är inte glada, det kan vi lugnt konstatera. Men tanken med den här utmaningen, eller den här kategorin på min blogg, är att kanske pigga upp dagen för någon som just nu inte mår helt toppen.

Det är tillåtet att känna sig nere, att vara trött, att deppa… Jag brukar säga att inga känslor är fel.

Just nu är det rätt lugnt på min egen front. Eller lugnt och lugnt… jag har mycket jobb, särskilt om måndagar och sedan planar det ut lite på tisdag och onsdag för att åter kulminera i anhörigvård på torsdag.

Och visst finns det mycket jag grubblar över när jag ligger i sängen på kvällen och försöker somna. Oftast är det saker som jag inte kan påverka, och då blir man ju bara än mer irriterad för att man inte kan somna.

Jag orkade se bara första halvleken av Spanien-Argentina, VM-finalen i fotboll. Det var en ganska slö tillställning, 0-0 när jag gav upp men sedan vann Spanien och det gjorde mig glad. Hade inget emot Argentina, men bucklan kom till Europa.

Som slutknorr på detta inlägg, några roliga historier från Hemmets Journal!

Bailatiden och VM är nästan förbi

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Barndomskvarteren i stadsdelen Garnison. Satt flera timmar ute hos mamma igår. Härliga vindar, mestadels mulet, men också lite sol och lagom värme med +22 grader. Läser veckotidningar, pratar med mamma och min syster, njuter av ett par longdrinkar och äter nåt smått.

Tvättade krukor och ställde i ordning för henne så att hon fick plantera om ett par grönväxter.

Igår var det Smallships-race, med allmogebåtar, göteborgsekor, kölbåtar och klassiska båtar. Seglingstävlingar på Lovisaviken alltså och mot kvällen dans och musik på Skeppsbro-området. Bra vindar hade de tävlande alldeles säkert och regn slapp de.

Förr om åren, då jag var yngre, var det ett nöje att gå dit och träffa bekanta, äta och dricka gott. Numera undviker jag trängsel och stoj 🙂 Det räcker med att jag ser karavanerna av olika fordon som kör fram och tillbaka längs Mariegatan, som är verklig Main Street om somrarna. Man hör dunka-dunka från bilarna och prat och skratt då människor går förbi. Som sagt, räcker numera för mig.

Det är Åke som vill att vi ska visa bilder från veckan som gick, och Christian som håller i utmaningen Skyltsöndag. Veckorna går fort, vi är åter i slutet av en sommarvecka. Café Armonlinna står det bakom blommorna, ett mysigt ställe i Strömfors bruk.

Fotbolls-VM är snart över, vilket betyder att en dryg månad har runnit iväg av sommaren. Jag har inte följt en enda match i sin helhet om jag minns rätt, men däremot hade jag koll på de åtta bästa lagen och vet att England fick brons efter en målrik match mot Frankrike.

Jag kan inte se kvällens final mellan Spanien och Argentina, har koncentrationskrävande jobb från måndag till onsdag. Såtillvida lite trist att VM i år går där borta på andra sidan Atlanten, men de tycker väl lika där då som VM går i Europa eller Afrika 😀

Vacker färg och vackert mönster i solen på detta rabarberblad.

Favoritdrycken, det som allt liv behöver

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

… men ska jag välja en då jag är med i utmaningen Hoppa på tåget, så är det vatten.

Jag dricker vatten till frukost och längs med dagen, en liter eller två minst. Lite svårt att hålla koll, men jag har många halvliters glas.

Sedan gillar jag Hartwalls lonkero, ett slags longdrink som har en alkoholhalt på antingen 2,6 eller 5 procent.

Kaffe dricker jag bara då och då, om någon annan kokar. Ljusrostat eller vanligt ”svart kaffe”, utan socker och mjölk. Espresso tillsammans med glass, då det numera finns en sådan variant hos Lovisaföretaget Il Duo. Jag minns inte namnet på portionen, men det är nåt på A. Du får espresso i en liten pappmugg och väljer själv vilken glassboll du vill ha i muggen.

Vad annat dricker jag? Ibland färskpressad apelsinjuice, mer sällan iskaffe men det är ju väldigt gott.
Väldigt sällan te, nästan aldrig mjölk. Inte öl heller.
Känner jag mig frusen och förkyld kan jag dricka varmt vatten med honung i.

Men absoluta favoritdrycken är vatten. Det behöver inte vara iskallt, rumstempererat går bra. Något där mittemellan är bäst.

Blandade bilder och fredagsfrågor

~ Carita Liljendahl ~ 24 kommentarer

Körde runt lite en av de dagar som det var öppna trädgårdar i Lovisa. Passade på att ta bilder från lite annorlunda vinklar. Här ser man gymnasiet längst i bakgrunden, fotograferat från Degerbygatan så att där syns två gårdar emellan 🙂

Efter en veckas paus är också Elisa tillbaka med sina fredagsfrågor. De och mina svar på ”Sommarstunder” kommer här:

Vad blir godare på sommaren?
Bland annat tomater. Har nu stora sådana på gång i växthuset, men de är inte riktigt mogna än.

Vad är den mest underskattade stunden på en sommardag?
Möjligheten till lättjans stund överlag. Att ge sig den tiden.

Vad gör du helst när regnet plötsligt kommer en sommardag?
Njuter av att se det, lyssna på det eller passar på att städa lite.

Vad är ett sommarögonblick du aldrig tröttnar på?
Lugna stunder på en bänk vid havet där brisen svalkar mig.

Vad har du minst bråttom med just nu?
Exakt just nu har jag inte bråttom med nånting. Efter fyra hektiska dagar med uppdrag av varierande slag gör jag inget än passar tiden till a) massage b) bastu-turen.

    Och det här är vad jag brukar ha med mig bastun. Ostbågar och en longdrink.